EtusivuAsiakaslehtiSvinuppfödade i andra generation

Svinuppfödade i andra generation

Svinuppfödare och jordbrukare Ilkka Pörrö följer sin fars fotspår och är kund hos Vilomix sedan länge . På Pörrös gård används bland annat Sika-Hiven-mineral och Pormix-vitamintillskott, produkter som husfar på gården känner till sedan femton år.

Ilkka Pörrö kommer från en släkt som var torpare på Voitios gård i Satakunta redan i slutet av 1800-talet.

- Vi är redan den femte generationen som bor här  Min far höll kor ända till mitten av 1960-talet när han i stället började föda upp svin. Generationsväxlingen genomfördes år 1991.

- Nu har vi ett sextital suggor och ungefär hundra slaktsvin. Vi odlar korn och havre och blandar fodret själva. Dessutom odlar vi potatis på 30 hektar, av vilket största delen är stärkelsepotatis, berättar Pörrö.

Grisarna får torrfoder

På Pörrös gård bedrivs s.k. integrerad svinproduktion, med både suggor och slaktsvin. Slaktsvinens uppfödningstid är ca sex månader och slaktvikten 120 kilo. Största delen säljs för förädling till rökeriet Kivikylän Kotipalvaamo.

- För att grisarna ska växa till slaktmogna svin krävs högklassiga foder. Vi anlitar en entreprenör som tillverkar en torr foderblandning på gården. Multivitaminpreparatet Promix och Sika-Hiven-mineralet är båda torra produkter som passar bra i vår foderblandning. De är bra produkter som vi har använt redan i femton år, konstaterar Ilkka Pörrö.

Pörrö är kund hos Vilomix i andra generation. Vilomix representant Veli-Matti Pakkala levererade varor till gården redan under gamla husbondens tid, när Ilkka bara var en liten pojke.

- Vårt goda samarbete har fortsatt allt sedan dess. Om vi märker på kvällen att en produkt är slut ser Veli-Matti till att vi får en ny leverans fast till nästa morgon, berömmer Pörrö.

Förutom Sika-Hiven och Promix använder gården också Vilomix torrdesinficeringsmedel och fluggift.

Svinens välbefinnande är viktigt

Med sin långa erfarenhet av svinuppfödning påpekar Pörrö att det viktigaste är att sköta om grisarnas välmående och hälsa, därför följer man dagligen med deras välmående.

- En del av fodret ransoneras med automat. En del delar vi ut för hand, och följer samtidigt med vad som händer i svinstallet. Grisarna ska få tillräckligt med mjölk, därför är det lika viktigt att sköta om suggornas utfodring och hälsa, säger Pörrö.

Suggorna grisar i medeltal 3,5 gånger och antalet årligen avvänjda grisar är 24 per sugga.

- Vi har som princip att låta suggorna grisa i fred och inte störa dem. Ibland måste man ändå tillkalla veterinär för att påskynda grisningen. Var har också sysslat lite med avel. Hursmor här på gården har själv seminerat svinen så vi har fått in av det bästa galtmaterial som finns i besättningen, berättar Pörrö.

Lönsamheten största   utmaningen

De senaste åren har producentpriset sjunkit medan produktionskostnaderna, bl.a. elpriset har gått upp.

- För tio år sen investerade vi i ett nytt svinstall. Efter det har läget förändrats och den största utmaningen är nu svinproduktionens lönsamhet.  Vi funderar hela tiden på olika sätt att effektivera lönsamheten. Att till exempel göra egna foderblandningar har för sin del hjälpt oss att minska produktionskostnader, säger Pörrö.

I år odlar gården första gången bondböna på åkrarna.

- Vi kommer att använda bondbönan i vår egen proteinblandning. Det blir nästan hälften billigare än att köpa en färdig blandning. Den egna blandningen innehåller lika mycket protein som det finns i köpta produkter.

Det är klart att paret inte just nu planerar att utvidga produktionen.

- Arbetet på gården räcker väl till både för frugan och mej. Vår äldsta son är nu lite på tjugo år och vi planera att utföra generationsväxling om sådär tio år. Pojken får sen själv bestämma vad han vill göra, just nu är han mest intresserad av växtodlingen, säger Pörrö.

 

Text: Mirka Sillanpää
Bild: Esko Keski-Oja