EtusivuAsiakaslehtiPå Sumioinens gård litar man på biologiska ensileringsmedel

På Sumioinens gård litar man på biologiska ensileringsmedel

Jarkko Sumioinen var bland de första som för tio år sen började använda Vilomix’ biologiska ensileringsmedel på sin mjölkgård.

Sumioinens mjölkgård i Kuhmois övergick från far till son år 2002, då man också byggde det första lösdriftsstallet. År 2011 renoverades ladugården, lösdriftsstallet byggdes till och man köpte sin första mjölkningsrobot.

- Nu när vi har en mjölkningsrobot har vi tid att också koncentrera oss på aveln. Vi har samarbetat med HH Embryo, och det senaste året har husmor här på gården seminerat korna själv. Vi har ca 70 kor av vilket hälften ayrshire och hälften Holstein, berättar Jarkko Sumioinen.

- Vår robot mjölkar drygt 50 kor och det optimala vore att ha 60 mjölkande kor. Medelproduktionen är nu något under 9000 kilo per år, vårt mål är att få upp den till 10 000 kilo, tillägger Sumioinen.

Ensilage är mjölkgårdens viktigaste foder och dess kvalitet kan vi påverka framför allt genom att ensilera rätt.

- Ensileringsmedlen påverkar bland annat fodrets smältbarhet och mjölkproduktionen. Vi har använt biologiska ensileringsmedel redan från år 2004 då de togs in i Vilomix sortiment. Ensileringen lyckades från första försöket, säger Sumioinen.

Jarkko Sumioinen driver också företaget Liekaiha Oy, som bland annat tömmer slambrunnar och transporterar slam.

- Jag har en anställd chaufför och om larmet går rycker jag själv ut också. Vi transporterar också flis, bytesflak och lantbruksmaskiner. Dessutom gör vi jordtransporter och köper en del energived.

De biologiska ensileringsmedlen hindrar mögeltillväxt

Sumioinen berättar att ensileringen baserar sig både på surhet och en syrefri miljö, som hindrar skadliga mikrober att växa. De biologiska ensileringsmedlen innehåller noga utvalda bakteriestammar som styr vallens jäsning i önskad riktning.

- Mikroberna använder fodret som näring och producerar samtidigt mjölksyra.  pH-värdet i stukan sjunker först när mikroberna gjort sitt och producerat syra i fodret. Mjölksyrabakterier behöver en syrefri miljö, fukt och näring för att växa.

- Då när jag ännu ensilerade med myrsyra kunde det ibland växa mögel i fodrets ytskikt om fodret var för torrt. De biologiska ensileringsmedlen hindrar däremot tillväxten av mögel och jästsvamp och förhindrar härigenom också eftervarmgång i fodret. Dessutom är de billigare än traditionella medel och fräter inte maskinerna. Numera slipper jag också att transportera stora mängder ensileringsmedel till åkern, påpekar Sumoinen.

Enligt Jarkko påverkas ensilageförbrukningen mycket av fodrets fukthalt. Det går åt ungefär dubbelt som mycket vått foder som av torrt.

- Med tanke på utfodringen är det viktigt att fodret lagrats tillräckligt länge i stukan så att jäsningen hunnit slutföras, annars möglar fodret på en dag. Normalfuktigt foder måste jäsa ungefär en månad. Ju torrare fodret är desto längre jäsning behöver det.

Solen en viktig faktor

Det viktigaste när man ensilerar är att vädret är bra. Det behövs solsken för att vallgräset ska bli tillräckligt sockerrikt innan slåttern.

- Vi gör vårt foder på timotejvall med ett litet inslag av ängssvingel. När vallen har slagits körs den med traktor från åkern till silon. Det biologiska ensileringsmedlet doseras med ett munstycke innan fodret går till hacken. Munstycket är placerat på ett ställe där allt foder passerar så medlet sprids ordentligt i hela foderpartiet, säger Sumioinen.

Därefter packas fodret tätt i stukan med grävmaskin. I det här skedet får fodret inte vara för fuktigt men inte heller för torrt.  

- Av erfarenhet kan jag bedöma om fukthalten är rätt. När fodret är färdigt att använda undersöks dess sammansättning och fukthalt genom noggranna analyser.

Sumioinen menar att ensileringen är knepigast när fodret är vått och ensileringsmedlens kapacitet inte vill räcka till.

- När fodret är torrt är däremot biologiska ensileringsmedel säkrare än myrsyra. De biologiska ensileringsmedlen sätter ingång bakteriestammens aktivitet och jäsningen sker i hela foderpartiet.

Förutom solsken och uppehåll krävs för en lyckad ensilering också att fodret täcks över ordentligt.

- Ovanpå fodret breder vi först ut en tunn vakuumplastfilm, och ovanpå läggs det egentliga ensilageplastet som täcks med sågspån. På väggarna lägger vi kantplast som viktas med sandsäckar.  Den väl övertäckta stukan blir som en gasballong när den sväller upp av gasen från jäsningen, beskriver Sumioinen.

 

Text: Mirka Sillanpää
Bild: Esko Keski-Oja